Tipsen

Med rätt planering och utrustning blir cykelsemestern mycket lättare den upplevelse som den har alla förutsättningar för att bli. På den här sidan har vi därför skrivit ned våra tips och råd om alla frågor som vi tror att du kan tänkas vilja ha svar på. Vi tar upp allt från förberedelserna inför resan till vilken cykel man ska välja och vilka kläder som är lämpliga att packa med. Vill du veta vad vi aldrig glömmer på våra resor har vi även ett förslag på en packlista.

Förberedelser: Att planera resvägen, Övrigt att tänka på innan resan

Cykel: Typ av cykel, Utväxling, Hjul och däck, Sadeln, Styret

Packning: Fram- och bakväskor, Styrstångsväska, Cykelkärra

Kläder: Typ av kläder, Skorna, Vid kyla, Vid regn

Mat och dryck

Camping: Typ av tält, Typ av sovsäck och liggunderlag

Verktyg och cykeltillbehör

Att ta med cykel på flyg och tåg

Korta tips

Packlista

Landstips

Alla länder har sina egenheter och olika förutsättningar för cykelturism. Vi kompletterar därför våra generella tips med våra erfarenheter från de länder där vi har cyklat mest. På dessa sidor tar vi upp till exempel lämpliga cykelområden, trafikförhållanden samt prisnivå och standard på campingplatserna. Vi har under våra fjorton resor cyklat över 2500 mil i tjugofem olika länder och skrivit tipssidor om tretton av dessa:

 

Förberedelser

Att planera resvägen

Det är lätt att överskatta sin förmåga vad gäller dagsetappernas längd. Räkna kallt med att endast kunna cykla ca 10-15 km/h inklusive kortare pauser. Med packning och semestertempo kommer man mycket sällan upp i högre medelhastighet än drygt 20 km/h under effektiv cykeltid. En cykelsemester ska ju vara en njutning utan prestationskrav och inte ett träningsläger. Det är heller inte längden på resan som är avgörande, med cykel upplever man nämligen allt så mycket mer intensivt än vad man gör som bilist. Är man ovan att cykla längre sträckor och vill ha gott om tid till pauser och sevärdheter m m, ska man inte räkna med att cykla mer än ca fem mil per dag. När man sedan blir mer vältränad kan man med tiden sträcka ut dagsetappernas längd till runt 10 mil och ändå ha tid till många pauser längs vägen. Flera dagar och veckor i sträck med upp mot 15 mil per dag klarar bara de som är mycket vana cyklister, väljer att ta få pauser och åker med lätt packning. Under våra långresor ligger vi i genomsnitt på ca nio-tio mil om dagen exklusive vilodagar.

Vilodagar är viktiga att planera in, en vilodag i veckan brukar vara ett bra råd. Planera också resrutten så att du vid behov kan korta av den genom att ta genvägar alternativt lägg till några dagar till planerad tid för att öka tidsmarginalerna. Vi brukar göra en grovplanering och ange datum när vi bör vara på en viss plats för att hålla tidsramarna. Under resan ser vi då snabbt om vi ligger före eller efter tidsplaneringen och kan på så sätt avgöra om vi har tid att stanna längre än planerat någonstans eller om vi måste ta en genväg för att komma i fas igen. Av någon anledning säger vår erfarenhet att resan alltid tar längre tid i verkligheten än när man planerar på kartan. Man kanske glömmer att ta hänsyn till dåligt väder, krångel med cykeln, ett bergspass, en sevärdhet man inte vill missa eller liknande.

Kartor i skala 1:200 000 till 1:300 000 är lagom för de flesta områden. Kartor över andra länder är alltid dyrare hemma i bokhandeln än i landet de gäller för. Ska man utomlands och vill spara pengar kan man därför köpa en karta eller kartbok med lite mindre skala hemma för att grovplanera på och sedan skaffa de storskaliga kartorna på plats längs vägen. Tänk på att inte välja de stora röda vägarna på kartan, de mindre gula eller vita är betydligt trevligare att cykla på! En bra förteckning på engelska är Best European Bike Maps. Läs också mer om kartor på våra länder-tipssidor.

Om man inte vet något om området man ska till kan man låna böcker på biblioteket och läsa på, oftast finns det mycket bra information där. Dessutom gratis. Att planera resrutt och vilka sevärdheter man ska besöka är ju halva nöjet av semestern!

Övrigt att tänka på innan resan

Cykel

Typ av cykel

Vilken cykel man väljer att cykla på är till viss del en smaksak. De som kommer närmast i fråga är dock den så kallade trekking- eller touringcykeln och mountainbiken. Båda har sina fördelar men touringcykeln borde vara det bästa alternativet vid de flesta förhållanden. Touringcykelns största fördel gentemot mountainbiken är de stora lättrullade 28-tumshjulen. Även i övrigt är touringcykeln en mycket bra konstruktion med ett brett utväxlingsregister och en stabil ram som klarar av att bära mycket packning. Det långa avståndet mellan hjulen gör cyklingen bekväm och stabil samt att man inte slår i bakväskorna med hälarna när man trampar. Touringcykeln är också utrustad med pakethållare och stänkskärmar. Det sistnämnda är kanske inget man saknar i cykelaffären men garanterat när regnet öser ner över en lerig grusväg, vi lovar!

Mountainbiken är också ett alternativ till touringcykeln men är nog ett bättre val endast om resan går över mycket dåliga vägar eller på stigar i bergen. Cykelns små hjul med grovmönstrade däck gör att det går betydligt långsammare i framför allt utförskörningar. Mountainbiken måste också utrustas med pakethållare och stänkskärmar för att kunna användas på en cykelsemester. En fördel med denna typ av cykel är dock de extra lätta växlarna om man cyklar i berg samt den enkla robusta konstruktionen som håller för det mesta. Fjädrad framgaffel och andra finesser är onödigt vid körning på vanlig väg, det känns som att det bara är en källa till problem med reparationer om det går sönder.

Vissa använder sig också av en racercykel under cykelsemestern. Denna typ av cykel lämpar sig dock bäst om man har möjlighet att ha packningen med sig på annat sätt än på cykeln, exempelvis om man kör bil och bara tar dagsturer eller har följebil med sig under hela resan. En racercykel är visserligen snabb, men den lätta konstruktionen lämpar sig inte för tung packning och cykeln har också en tyngre utväxling med bara två drev fram istället för tre som på touringcykeln eller mountainbiken.

Självklart kan man i och för sig cykla på vilken cykel som helst, men man ska ha klart för sig att en bra cykel (välbyggd med brett utväxlingsregister, bra sittställning osv) kommer att öka bekvämligheten och säkert bidra till att det inte blir både den första och sista gången man ger sig ut på cykelsemester. Att resa med cykel ska ju vara en njutning och inte en plåga med ont i hela kroppen och problem med reparationer. Sedan är det bara en fråga hur mycket man är beredd att lägga ner på sin cykel. En bra cykel behöver inte kosta så mycket som man tror, dyra finesser är som sagt oftast bara onödigt och en källa till krångel. En enkel men ändå bra mountainbike behöver inte kosta över 5000 kronor medan touringcykeln är någon tusenlapp dyrare. Billiga lågpriscyklar av okända märken på varuhus och oseriösa cykelhandlare ska man dock se upp med i högsta grad. Satsa hellre någon tusenlapp mer och få en riktigt bra och säker cykel istället, det lönar sig garanterat i längden!

Utväxling

Som redan framgått är det är viktigt med ett brett utväxlingsregister, dvs växlar som spänner från superlätta i branta uppförsbackar till riktigt tunga när det är utför och medvind. Med tung packning på cykeln blir det tyngre uppför men går å andra sidan snabbare nerför. Det bästa är en cykel med utanpåliggande växlar, då man i navväxlade system tappar upp till 15% av nerlagd energi på vissa växlar. Mountainbikes och touringcyklar har nästan alltid utanpåliggande växlar och också ett tillräckligt brett utväxlingsregister med tre drev fram och sju till åtta bak, dvs 21-24 växlar. Racercyklar saknar däremot de riktigt lätta växlarna och är som redan nämnt därför olämpliga för cykelsemester med tung packning.

Hjul och däck

Fälgarna är en svag punkt när man cyklar med tung packning. Dubbelbottnade fälgar och minst 36 ekrar är det som gäller. Däcken ska inte ha grovt mönster då detta ökar rullmotståndet. Har man "traktordäck" på sin mountainbike är det därför smart att byta ut dessa till en slicksvariant. Däcken ska också pumpas så hårt som möjligt. Hårt pumpade däck fungerar bättre både på asfalt och grus då rullmotståndet minskar. Det skyddar dessutom mot punktering och minskar slitaget på däcken. Har man en mountainbike och cyklar på gropig grusväg kan man dock möjligen släppa ut lite luft för att få bättre komfort. För att undvika punktering kan man även köpa kevlardäck som ger ett betydligt bättre skydd.

Ventiler finns det tre typer av; bilventil (schrader), "vanlig" cykelventil (dunlop) och racerventil (presta). Utomlands är det vanligast med bil- och racerventil. För att kunna pumpa cykeln oavsett ventil finns det två alternativ, antingen köper man en pump som klarar alla tre systemen (exempelvis pumpen SKS Avacs) eller så kallade ventiladaptrar (se bild för exempel). Dessa finns att köpa för någon tia i cykelaffärer och gör att man kan pumpa till exempel en vanlig cykelventil med en bilpump på en bensinmack. Glöm dock inte att också ta med en vanlig cykelpump eftersom man sällan får punktering precis utanför en bensinstation...

Sadeln

Många säger att cykelsemestern blev förstörd för att man haft så fruktansvärt ont i baken. Detta beror helt enkelt på att kroppen inte har hunnit vänja sig vid en viss sittställning. Enda sättet att råda bot på detta är tyvärr att cykla, cykla lite till och cykla ännu mer. Det viktigaste är inte sadelns utseende och form utan att den är väl inkörd. Därför bör man absolut inte köpa en ny sadel precis innan resan. Tänk dock på att ha en sadel som inte är så bred så att den riskerar att skava emot insidan av låren. Detta finns det risk för att de nya gel-överdragen gör. Gammeldags "tantsadlar" faller också bort av denna anledning.

Styret

Har man en mountainbike eller någon annan cykel med rakt styre bör man sätta på bar-ends (styrhorn) för att få möjlighet att ändra händernas och armarnas ställning, annars kan det bli tröttande efter några timmar. Vad man väljer av bockstyre och rakt styre måste vara vilket som känns bäst för en själv. Mönstrade handtag ska man akta sig för, dessa ger garanterat skavsår och blåsor i händerna efter några dagar. Släta gummihandtag är bäst.

Packning

Fram- och bakväskor

Cykelväskor finns det många olika sorter av. Har man planer på att cykla fler gånger kan vi bara ge rådet att köpa kvalitet direkt, när det gäller väskor lönar det sig alltid. Vi kan personligen rekommendera Agu-Sport och Karrimor, men Ortlieb och Cannondale ska också vara bra enligt uppgift (det finns säkert fler). Dyra väskor har säkrare fästanordningar, starkare sömmar, fler praktiska detaljer och är även mer vattenbeständiga. Den enda väskan på marknaden som enligt reklamen ska vara helt vattentät är dock Ortlieb. Det allra viktigaste på en väska är fästanordningen. Billiga väskor har oftast bara krokar som riskerar att böjas ut med tiden. Dyrare väskor sätts istället fast med helt andra betydligt säkrare metoder. Bakväskor av bra kvalitet kostar ungefär 800-1500 kronor paret, de mindre framväskorna ligger på några hundra mindre. Tänk på att cykelhandlaren kan behöva beställa väskorna så var ute i god tid innan resan. För balansens skull är det bra att sprida ut packningen mellan både bak- och framväskor. Framväskorna fäster man på en frampakethållare eller mer vanligt förekommande, en så kallad lowrider. Lowridern är en enklare konstruktion som sitter långt nere på hjulet för bästa möjliga stabilitet. Ett tips är också att packa allting i plastpåsar, dels som skydd mot regnvatten och dels för att det är lättare att hitta saker i väskorna om packningen är välordnad.

Styrstångsväska

Man bör även ha en liten styrstångsväska som snabbt går att haka av där man har kamera, plånbok, pass och andra värdesaker som man vill ha med sig när man lämnar cykeln för att handla eller annat. Det är praktiskt om styrstångsväskans lock öppnas bakåt så att man kan ta fram saker ur den utan att behöva luta sig över styret. På styrstångsväskans lock bör det också finnas en plastficka där man har kartan. Se till att styrstångsväskan sitter stadigt och inte hänger ner mot hjulet, vilket ofta händer efter ett tag om väskan har remmar som upphängningsanordning. Dyrare väskor har nästan alltid ett bättre system där man istället sätter dit väskan i ett fast klickfäste på styret. Vissa styrstångsväskor har också en inre ram som gör dem betydligt stadigare.

Cykelkärra

Att packa sina saker i en cykelkärra ska man undvika i största möjliga mån. En tungt lastad cykelkärra väger nämligen mycket och kan förstöra den bästa cykelsemester. Att ha sin packning i en ryggsäck på ryggen ska man heller inte ens överväga, packa en ryggsäck full och cykla fem mil om du inte tror oss!

Kläder

Typ av kläder

Det första valet man måste göra är om man ska ha riktiga cykelkläder eller om man nöjer sig med vanliga träningskläder. De flesta cykelturister verkar föredra att cykla i cykelbyxor för komfortens skull men kör med en vanlig t-shirt och träningsoverallsjacka på överkroppen. Även vi använder oss numera av den kombinationen men har tidigare också klarat oss utmärkt med enbart vanliga löparshorts. Det viktiga är bara att shortsen inte har några tjocka sömmar som riskerar att ge skavsår. Jeanstyg kan därför aldrig bli aktuellt. Nackdelen med cykelkläder är att de är dyra och kanske inte heller alltid så roliga att ha på sig om man vill se mer "normal" ut när man ska äta på restaurang, handla mat, besöka ett museum och dylikt.

Mängden kläder är nästa beslut. Ska man cykla ungefär en vecka eller kortare så kan man i princip ha med sig så mycket kläder som man tror det går åt, för att därigenom slippa tvätta. Ska man vara ute längre får man räkna med att tvätta minst en gång, beroende på distans. Det finns resetvättmedel att köpa, exempelvis Y3 som gör det förhållandevis smidigt att tvätta. Man löser tvättmedlet i ljummet vatten, låter kläderna ligga i några minuter och sköljer ur. Glöm för övrigt inte att med en diskpropp eftersom det nästan alltid saknas på utländska campingar! Torkningen är ett större problem. Man kan till exempel hänga upp tvätten i tältsnörena eller i snören spända mellan träd. Tvätten bör dock inte hänga ute över natten då det ofta blir så fuktigt så att kläderna är blötare på morgonen än när man hängde upp dem. Vill man ha kläderna torra snabbt är ett bra sätt (om det är varmt ute) att ta på sig varje plagg en kortare stund medan man cyklar. Då torkar de ganska fort i fartvinden. Strumpor tycker vi är enklare att köpa nya än att tvätta då dessa har en tendens att bli ganska illa åtgångna. Billiga strumpor kostar inte många kronor paret på en stormarknad eller varuhus.

Fyra till fem plagg av t-shirts, strumpor och övriga underkläder tycker vi är lagom; man behöver inte tvätta alltför ofta och kläderna tar inte så mycket plats heller. Minst två shorts bör man ha med sig om man har tänkt cykla i shorts, detta pga att man kan få skavsår av resåren och olika shorts nöter på olika ställen. Har man tänkt stanna en dag eller två i exempelvis en storstad, så kan det vara trevligt att ha med sig en uppsättning finare kläder. Det räcker med till exempel ett par chinosshorts och en snygg tröja. Tar inte så stor plats och det är faktiskt ganska skönt att byta träningsoverallen mot lite finare kläder för en dag. Glöm inte heller det viktigaste "plagget" av alla, hjälmen!

Skorna

Vanliga löparskor går utmärkt att cykla i. Det finns också riktiga cyklarskor som man kan fästa i speciella pedaler (SPD) för att öka kraftutvinningen. Med sådana skapar man nämligen inte bara kraft när man trycker ner pedalen utan även när man lyfter upp den eftersom skorna sitter fast i pedalerna. Innan man har lärt sig att snabbt koppla bort skorna kan det dock vara otäckt att sitta fast om man snabbt måste stanna och sätta ner fötterna. Även om man inte har SPD-pedaler kan det löna sig att använda SPD-skor utan kloss då den hårda sulan ökar effektiviteten i nedtrampet.

Vid kyla

Om man planerar att cykla i Alperna eller någon annanstans där vädret kan skifta snabbt är det viktigt att inte underskatta kyla och regn. Packa därför med varma kläder som till exempel underställ, tjocka handskar och en tunnare mössa att ha under hjälmen. Framför allt nätterna kan vara riktigt kalla på hög höjd även mitt i sommaren. Det är viktigt att inte dra på sig alla kläder man har när man cyklar och svettas, utan alltid ha kvar något torrt plagg att dra på sig när man stannar eller åker utför i branta nerförsbackar. Det är först när man tar paus eller slutar trampa som man börjar frysa. Tänk också på att flera tunna klädesplagg är bättre än få tjocka när man ska reglera kroppstemperaturen.

Vid regn

Regnkläder av något slag bör man alltid ha med sig. Det brukar alltid regna någon dag under resan var man än befinner sig. Det är bra om dessa är i starka färger så man syns bättre när sikten är dålig. Man bör definitivt inte ha kapuschong då en sådan försämrar bakåtsikten till ett minimum om man inte vrider hela kroppen. Vill man lägga ner mycket pengar finns gore-tex-kläder som alternativ. Tyget i dessa andas mer så att man inte dryper av svett på samma vis som man tyvärr alltid gör vid billigare regnjackor. Mjuka stövlar eller regnskydd som man trär över skorna tar både lite plats och är så gott som vattentäta. Givetvis ska regnkläderna förvaras mycket lätt åtkomliga så det går snabbt att byta om.

Mat och dryck

Att äta

Att äta är ett av de stora nöjena under en cykelsemester. Man får en enastående aptit och kan äta nästan hur mycket som helst utan att gå upp i vikt. Vi har slutat släpa med oss spritkök, då vi inte tycker att vi har något behov av att äta varm mat vid alla dygnets måltider. Vi har heller aldrig cyklat i så glesbebodda trakter att det inte funnits affär och restaurang i åtminstone någon by längs vägen. I till exempel Norrlands inland och fjällvärlden kan ett spritkök dock helt klart fylla sin funktion. Detsamma gäller om man inte klarar sig utan varmt kaffe eller te till frukost. Har man med sig ett kök är det viktigt att hålla koll på hur mycket bränsle man har så att man inte helt plötsligt står utan uppvärmningsmöjligheter om man är helt beroende av det. Dessutom måste det diskas och vi tröttnade snabbt på att stå och gnugga bort inbrända falukorvsrester.

Istället för att ta med oss spritkök brukar vi köpa bröd med pålägg, yoghurt och frukt i vanliga mataffärer eller äta på billiga restauranger och gatukök (läs McDonald's...). Om vi ska åka längre sträckor där vi anar att det inte finns någon affär brukar vi köpa på oss rejält med bröd och marmelad innan så vi aldrig behöver stå utan mat. Marmelad är ett utmärkt pålägg då det räcker länge och framför allt inte blir förstört även om det är riktigt varmt ute. Att alltid ha lite proviant kvar i reserv är en bra regel, antingen bröd och frukt eller speciella energikex och liknande. Man ska också tänka på att äta redan innan man blir hungrig så man inte riskerar att "köra in i väggen". Det är också viktigt att tänka på att man ska ha frukost till dagen efter också. Köp alltså lite extra bröd så tidigt som möjligt under dagen innan. Risken finns alltid att man inte hittar någon mer matbutik, och att vakna utan att ha något att äta och sätta sig på cykeln för att leta upp någon mataffär är ganska tungt, vi vet! Man bör även alltid köpa middagsmaten innan man kommer fram till campingen, då det är långt ifrån säkert att det finns någon matbutik på campingen eller i dess närhet.

Att dricka

Vatten är ett måste. Man bör ha minst en halvlitersflaska på ramen (helst två eller tre) samt gärna en större flaska i reserv som man har i någon av väskorna. Att inte ha vatten när det är mer än 25 grader varmt kan ta knäcken på vem som helst. Man ska dricka mycket och ofta, även om det regnar ute! Kranvatten går utmärkt att dricka i de flesta av Västeuropas länder. I många bergstrakter kan man även fylla på vatten direkt från källor eller bäckar. Byar i bergstrakter har också ofta en brunn med kallt gott källvatten. När det är riktigt hett ute är ett problem att vattnet i flaskorna blir varmt och mer eller mindre odrickbart. En av våra läsare, Jan Nilsson, tipsar om att man då kan blöta en strumpa i kallvatten och trä om flaskan. På så sätt har han fått en skillnad på hela 10 grader mellan okylt och kylt vatten när det varit 35 grader varmt ute. Givetvis finns också speciella sportdrycker som komplement eller alternativ till vanligt vatten. Sådan form av dryck har vi dock aldrig känt något behov av och kan därför inte heller ge några tips på området. Det känns dock något onödigt på en normal cykelsemester.

Camping

Att bo inomhus under en hel cykelsemester bjuder inte på några större svårigheter. Är man bara beredd att betala finns det någon form av hotell, pensionat, vandrarhem eller bed & breakfast i nästan alla samhällen och städer. Tältet blir då bara nödvändigt om man semestrar i trakter med långa avstånd mellan tätorterna. Vi har dock alltid valt att bo i tält på camping i största möjliga utsträckning, dels för att vår reskassa inte tillåter dyra övernattningar i flera veckor i sträck och dels för att vi trivs väldigt bra med att bo på camping. Det är enkelt, fritt och dessutom skönt att sova utomhus under ljumma sommarnätter. Egentligen är det bara under kalla nätter i Alperna som vi verkligen har längtat efter en varm säng inomhus. En fördel är också att man aldrig behöver boka innan, det finns alltid kvar en liten plats för ett tält oavsett hur full campingen än är. Standard och pris skiljer sig en hel del åt mellan olika länder i Europa. Därför har vi skrivit mer om att bo på camping på våra länder-tipssidor.

Utomlands är det vanligtvis inte tillåtet att som i Sverige tälta var man vill. Det är endast tillåtet på campingplatser. Dock är det inget problem att bryta mot förbudet om man är i glesbefolkade trakter. Det har vi gjort ett antal gånger då det inte funnits någon campingplats i närheten. Då det alltid är jobbigt att inte ha tillgång till dusch och toalett försöker vi dock undvika vildcamping i största möjliga utsträckning.

Typ av tält

De lämpligaste tälten för en cykelsemester är tunneltält eller kupoltält. Vilket man väljer är en smaksak, men man bör inte köpa det allra billigaste och minsta tältet som finns. Billiga tält går lättare sönder och mindre tält är för små om man ska få plats också med packningen och inte bara sig själv. Vi tycker nämligen att det är att föredra att ha packningen i tältet. Dels kan den bli blöt om det börjar regna under natten och dels kommer man ju aldrig ifrån stöldrisken. Om man är två bör man ha minst ett tremanstält osv. Ska man bara cykla på sommaren och inte använda det till något annat än kortare cykelsemestrar behöver man inte köpa ett dyrt fjälltält. Under våra resor har vi använt oss av tre olika modeller av kupoltält. Vårt senaste inköp är ett tremanstält för 500 kronor av märket Manson. Det väger drygt tre kilo och höll utmärkt för fem veckor i Alperna och södra Frankrike under sommaren 2001. Ett mycket enkelt tält som går oerhört snabbt att sätta upp och ta ner. Vi använder inte ens tältpinnar utan trär bara ytterduken runt innertältets hörnfästen. Att försöka få ner tältpinnarna i jorden är något vi slutat med för länge sedan, det slutar bara med ett gäng till oigenkännlighet böjda pinnar...

Typ av sovsäck och liggunderlag

På sommaren räcker en tunnnare sovsäck alldeles utmärkt. Man bör inte ha en säck som är gjord för många minusgrader för då är risken att den blir för varm. Kring noll grader eller strax under är ganska lagom. Vi använder oss båda av Haglöfs Travelite som tar mycket liten plats när man trycker ihop den. Vi avråder starkt från gammeldags sovsäckar som man måste rulla ihop. De är både tyngre och framför allt betydligt mer volymkrävande än dagens kompaktsäckar. Av liggunderlag kan man välja mellan ett gammalt hederligt som finns i olika tjocklekar eller ett bekvämare av den nyare självuppblåsbara varianten. Therm-a-rest var först med dessa och ska fortfarande vara de bästa även om det har kommit flera billigare varianter från andra tillverkare under senare år. Vi brukar köra med vanliga liggunderlag om vi ska cykla i bergstrakter då de självuppblåsbara väger en hel del. Om turen går i flackare områden gör inte den extra vikten så mycket och vi har då använt oss av både ett vanligt och ett självuppblåsbart för att få maximal komfort.

Verktyg och cykeltillbehör

En bra grund när det gäller verktygsuppsättning är en liten skiftnyckel, en fast nyckel i storlek 10 för bromsklossbyte, passande insexnycklar samt ett multiverktyg med skruvmejslar och avbitartång för vajrarna. Framför allt insexnyckeln som passar för att skruva fast styret i fall det skulle börja sitta löst är viktig att ha med. Om man ska flyga behöver man också en fast nyckel storlek 15 för att skruva loss tramporna. Testa alltid att lossa tramporna några dagar innan, om de har suttit åtskruvade under en längre tid kan de ibland sitta så hårt att man får överlåta det till en cykelreparatör. För att få av pedalerna ställer man den pedal man ska ha av pekande snett uppåt och framåt. Nyckeln sätter man så att den pekar bakåt och något uppåt, och sedan trycker man neråt. Detta gäller även den vänstra sidan, då den pedalen är gängad tvärtom mot det vanliga för att undvika att den ska kunna gängas upp under cyklingen. Till slangbyte behöver man tre däckavtagningsjärn. Ventiladaptrar (se stycket ovan om hjul och däck) för att kunna använda olika däcksventilssystem är också praktiskt.

Reservslangar är ett måste. Punktering får man nämligen räkna med att få någon gång under resan. Därför är det också viktigt att ha övat hemma innan på hur man byter slang. Även lagningslappar och solution är bra att ha med om man skulle ha oturen att smälla flera slangar i rad. Ett reservdäck är inte lika viktigt, men det händer dock att däck exploderar vid kraftiga punkteringar så det är alltid skönt att ha med för säkerhets skull. Detta vet inte minst Erik som fick åka tillbaks ner för en tredjedel av den långa och branta stigningen upp till Mont Ventoux i Provence för att köpa ett nytt däck åt sin strandsatte medcyklist. Växelvajrar, bromsvajrar samt bromsklossar är bra att ha med sig, framför allt om man tittar lite på konstruktionen hemma i lugn och ro innan resan så att man kan byta själv.

Något vi däremot skulle behövt ha med oss vid flera tillfällen är verktyg för att byta ekrar. Vi har ibland blivit tvungna att åka långa omvägar för att komma till närmaste cykelreparatör, bara för att vi aldrig lärt oss att byta ekrar själva. Den händige har därför givetvis också med sig några extra ekrar och en ekernyckel i rätt storlek. Tyvärr måste man då också släpa med sig en frihjulsavdragare ifall en eker på bakhjulets högersida går av. Vill du vara helt på den säkra sidan och så gott som aldrig riskera att bli stående vid vägkanten med en obrukbar cykel tar du även med dig en kedjebrytare och extra kedja för att kunna byta kedja om den skulle gå sönder. Olja till kedjan och ett par tunna skyddshandskar ingår däremot i standardutrustningen. Läs vår packlista för att få allt i mer lättöverskådlig punktform!

Att ta med cykel på flyg och tåg

En del väljer att hyra cykeln där resan ska börja. Detta är dock något vi vill avråda ifrån om det inte handlar om en kortare tur på några mil runt t ex Bornholm. Dels är sällan hyrcyklar av speciellt bra kvalitet och dels får man då en cykel som man är helt ovan vid, med ont i hela kroppen som följd. Försök därför att alltid ta med din egen cykel till resans startpunkt.

På flyget

Flyger man tar man enkelt med cykeln som vanligt bagage. Det enda man behöver göra är att vrida styret och skruva av pedalerna så att cykeln blir platt när man lägger den ner. Är man rädd om lacken kan man välja mellan att antingen köpa en speciell cykelväska eller göra som vi, gå till närmaste cykelaffär och få en gratis packkartong som man bara hänger och tejpar fast över ramen. Vi har aldrig haft några problem när vi tagit med cykeln på flyget, ingenting har gått sönder och cyklarna har alltid kommit med rätt plan trots snabba byten. Det enda man måste tänka på är att åka med lätt bagage och packa så mycket som möjligt i handbagaget för att undvika att behöva betala övervikt. Cykeln räknas nämligen in i de 20 kilo som man får ta med som fritt bagage. Oftast är det i och för sig inga problem att ha med sig några kilo för mycket men man kan aldrig veta säkert hur de reagerar vid incheckningen. Vissa flygbolag inkluderar inte cykelns vikt i vanliga bagaget utan tar istället ut en extra avgift på några hundra kronor (t ex Ryanair €25) för cykeln. I båda fallen är det viktigt att säga till om cykeln redan när man bokar, eftersom det i vissa fall inte finns hur mycket plats som helst i flygplanets lastutrymme. Kom också ihåg att boka eventuella flygbiljetter redan innan resan om du planerar att flyga hem från slutdestinationen så att du kan vara säker på att komma hem när du vill.

På tåget

Väljer man att ta tåget är det bökigare, åtminstone i Sverige. SJ transporterar inte cyklar överhuvudtaget längre, utan rekommenderar istället Bussgods. Bussgods har inlämningsställen i de flesta städer och samhällen och tar 300 kr för cykel i kartong och 500 kr om den är odemonterad. För att vara säker på att cykeln står och väntar på dig när du kommer fram bör du ge bussen någon dags försprång. Utomlands är det ofta betydligt enklare, där har tågbolagen förstått vilken oslagbar kombination tåg och cykel utgör tillsammans. Oftast får man ta med sig cykeln på samma tåg till en ringa merkostnad, ibland till och med i speciella cykelvagnar. Enda gången detta är möjligt i Sverige är vad vi vet på pendeltågen i Stockholm, där cykeln får tas med gratis alla tider på dygnet utom vid rusningstid på morgonen och sena eftermiddagen, samt på Öresundstågen som trafikerar Göteborg/Kristianstad/Kalmar/Malmö. På dessa tåg kostar cykeln som en halv biljett.

Andra möjligheter

Med lastbil kan man få cykeln transporterad till valfri plats i Sverige. Priset beror på hur lång sträckan är. Ett exempel är Schenker, som tar drygt 900 kr för sträckan Stockholm-Göteborg.

En möjlighet som man inte heller ska glömma bort är vanligt postpaket skickat som Poste Restante. Som skrymmande paket kan du då skicka en cykel som väger upp till 15 kg för 300 kr och upp till maxgränsen 20 kg för 360 kr. Du hämtar och lämnar då på valfritt Postcenter.

Korta tips