Baltic Tour 2003

Vid en snabb titt på kartan över våra tidigare resor ser man att dessa uteslutande gått mot söder och väster, mot länder i Europa som ligger långt borta men ändå är mycket väl kända för semestrande svenskar i allmänhet. Det slog oss dock att det finns tre länder i vår omedelbara närhet som vi trots detta i stort sett inte vet någonting om och som mycket få besökt mer än under korta landstigningar i huvudstäderna från kryssningsfärjorna över Östersjön. Länderna vi pratar om är givetvis Estland, Lettland och Litauen, våra nyaste grannländer som vi oftast slentrianmässigt klumpar ihop under det gemensamma namnet Baltikum.

Vi bestämde oss för att vår cykelsemester detta år skulle gå från Tallinn och avslutas i Gdańsk, två städer med utmärkta färjeförbindelser till Stockholm. På vägen söderut från Tallinn skulle vi försöka ta oss ner över landsbygden genom så mycket omvägar som vår gemensamma semester på drygt två veckor tillät. Vi kom därigenom att besöka allt ifrån de gamla svenskbygderna i nordöstra Estland, de tidigare stängda öarna Ösel och Dagö ute i Östersjön, milsvida öde skogar och nationalparker till de rivieraliknande sandstränderna längs Rigabukten och Litauens vidsträckta jordbruksslätter. Vi lärde känna fyra länder med en intressant och skrämmande historia där utvecklingen de senaste tio åren gått snabbare än någon som inte besökt dem kan ana, fyra länder som snart är medlemmar i EU och som verkligen förtjänar att bli långt större turistmål än vad som är fallet idag.

Indelning

Vi har som vanligt delat upp reseberättelsen i ett antal delar för att hålla nere storleken på sidorna:

Del 1 - Tallinn, Dagö, Ösel, Kuressaare
Del 2 - Pärnu, Viljandi, Valga, Gaujadalen
Del 3 - Riga, Jūrmala, Joniškis
Del 4 - Kėdainiai, Kaunas, Birštonas
Del 5 - Suwałki, Giżycko, Elbląg, Gdańsk
Översikt och karta

Fredag 20 juni

14 grader, växlande med åskskur

Första dagen i ett nytt land brukar alltid innebära en del problem. Estland trodde vi inte skulle vara ett undantag, snarare tvärtom, med gamla Sovjetunionen och andra öststater i tankarna. Intrycket från första dagens cykling var något helt annat. Vi anlände till ett välmående land där den gamla kommunisttiden snabbt glömts bort. I Tallinns fina gamla stad är snart alla hus nyrenoverade och bilparken har raskt bytts ut till nya eller lätt begagnade bilar av europeiska och japanska märken. Med undantag från några slitna gamla hyreshus i städernas utkanter påminner nu inte mycket om tiden innan Estland blev självständigt för tolv år sedan.

Skillnader från Sverige märkte vi dock ändå ganska direkt. För det första är naturen mycket mer orörd. Här finns inga stora åkrar med raka kanter och nyplanterad granskog i snörräta rader. Istället blandas lövskogsdungar med ängar, små åkerlappar och sumpmarker. Storkar bor ibland vid de små trähusen på landsbygden. En annan positiv skillnad är prisnivån. Brödet är nästan gratis och övriga matvararor runt femtio procent billigare än i Sverige. Och då är det inga dåliga märken från Ryssland utan ofta precis samma varor som hemma. På McDonald's slog vi till med var sin plusmeny för 28 kronor var.

Efter att ha kommit iland från färjan i Tallinn tillbringade vi först förmiddagen i gamla stans trånga och ofta branta gränder. Den påminner en del om Visby med medeltida hus, små torg och kullerstensgator innanför ringmuren. Vi styrde sedan västerut genom Tallinns förorter mot staden Keila. Vägen var ganska hårt trafikerad och hade en ojämn vägren så det var väldigt skönt att sedan svänga av mot Rummu på en betydligt mindre väg. Ett kraftigt åskväder uppehöll oss en timme under busskurens tak i Rummu. Vi fortsatte när åskan och regnet slutat och passerade klostret i Padise. Klostret är sedan flera hundra år en ruin som ligger i en vacker lummig park.

Vägarna blev mindre och mindre när vi sedan tog oss ut mot de gamla svenskbygderna längs kusten. Till slut cyklade vi fram genom tallskogarna på en smal grusväg. Vi handlade middagsmat i den minimala lanthandeln i Vippal (Vihterpalu) och fortsatte sedan ytterligare en mil till Ristna. Här på stenstranden med fri sikt ut över Östersjön satte vi upp tältet. Den här stranden var avstängd och försedd med taggtråd under Sovjettiden. Vi satt ute på stranden i kvällssolen och såg fram emot de nyinköpta vad vi trodde var vetebullar med choklad i. Chocken och kulturkrocken var stor när innehållet uppdagades. I bullarna låg det feta grillkorvar!

Distans: 86 km Snitt: 17,6 km/h Tid: 4h 55min
Start: 10.00 Ankomst: 18.00

Dagens bilder i fotoalbumet!

Lördag 21 juni

13 grader, växlande med skurar

Om kvällen under gårdagen varit lugn och fin blev morgonen desto blåsigare. Höga vågor slog mot stranden och regnskurarna passerade med jämna och täta mellanrum. Efter att med vissa problem ha bemästrat vinden vid nedtagningen av tältet rullade vi i ganska lugnt tempo mot byn Nõva på de leriga grusvägarna genom skogen. När vi stod som bäst och undrade om huset vi stod framför verkligen var byns affär stötte vi av en rent osannolik tur på byns svensklärarinna Silvi. Hon hjälpte oss att översätta så att vi denna gång inte behövde köpa några korvbullar... Språkbarriärerna är annars ganska totala har vi märkt. I stort sett ingen pratar engelska och vi har bara lyckats prestera några ord estniska. Orden verkar minst sagt svåra att uttala.

Vi fortsatte sedan genom de gamla svenskbyarna längs västkusten. På de nya vägskyltarna står fortfarande ortnamnen på både estniska och svenska trots att det var runt sextio år sedan svenskarna som bodde här flydde till Sverige i samband med kriget. I Hapsal (Haapsalu) några mil senare hade vi tänkt stanna och titta på stan och slottet med eftermiddagens enda färja till Dagö gick så snart att det tyvärr fick bli ett väldigt kort besök denna gång.

Efter en färjetur med gamla Öresundsfärjan m/s Ofelia till Dagö cyklade vi iland och åkte på de nästan bilfria vägarna längs sydkusten till byn Sõru. Landskapet är väldigt flackt och varierar mellan långa sträckor av snårig och myggig lövskog, små åkrar och ibland hedar av öländsk alvartyp. Vår tilltänkta övernattningsplats intill färjeläget i Sõru var utmärkt som campingplats på kartan men visade sig bestå av en klippt gräsmatta med flera mer eller mindre fräscha utedass. Dock mest mindre...

Distans: 116 km Snitt: 20,1 km/h Tid: 5h 45min
Start: 9.00 Ankomst: 19.30

Dagens bilder i fotoalbumet!

Söndag 22 juni

21 grader, växlande

Denna morgon krävdes ingen större självdisciplin för att krypa upp ur den varma sovsäcken. Solen sken nämligen in och gjorde tältet varmt redan vid sjutiden. Vår tältplats låg ju alldeles vid färjeläget i Sõru så det var bara att cykla ner till niofärjan över till Triigi på Ösel. Denna ö påminner en hel del om Gotland; både till storleken men även till naturen med lövskogar, ängar, enbuskmarker och små byar. På väg ner till huvudorten Kuressaare passerade vi bland annat väderkvarnarna i Angla, som brukar stå som en symbol för Ösel, och Europas största meteoritkrater i Kaali.

I Kuressaare tillbringade vi större delen av eftermiddagen på en restaurang vid torget. Ett skrovmål med schnitzel och potatis som varmrätt, stor cola och som avslutning världens största tunnpannkaka som vikt i fyra lager med sylt och glass skulle ha räckt som huvudrätt bara den. Hela kalaset gick på åttio kronor per person! Bra land det här... I Kuressaare tittade vi också på den välbevarade medeltida riddarborgen och hörde efter vilka boendemöjligheter som fanns i det område vi planerade att stanna i för kvällen. Vi valde campingen i Kõljala som visade sig vara en fullträff. En mycket liten camping med små stugor för 200 kronor per natt och tältplatser för 30 kronor. Då vädret varit bra hela dagen kändes tältalternativet mest prisvärt. Den fräscha duschen och toaletten gjorde denna camping till en av de mest prisvärda vi hittills bott på.

Distans: 75 km Snitt: 19,7 km/h Tid: 3h 50min
Start: 10.15 Ankomst: 17.30

Dagens bilder i fotoalbumet!

Måndag 23 juni

20 grader, växlande med skur

Efter gårdagens sightseeingdag hade vi idag planerat en etapp av mer transportkaraktär. Vi gick upp en timme tidigare än vanligt, det vill säga redan klockan sex, och var klara att cykla iväg vid åtta-tiden. Första halvan av dagens etapp gick till färjeläget Kuivasto på ön Muhus östra sida. Mellan Ösel och Muhu körde vi på en uppbyggd vall. Efter en halvtimmes färjetur med m/s Pegella, en annan av de gamla Öresundsfärjorna, cyklade vi iland i Virtsu på fastlandet. Därefter följde dagens andra delsträcka mot den gamla badorten Pärnu på en mindre väg genom skogen i utkanten av ett vidsträckt träsk.

Tre mil innan Pärnu cyklade vi in i världens mest envisa regnskur. Vi såg bra väder runt omkring oss men detta moln som var laddat med ösregn följde med oss resten av vägen. När vi kom fram till campingen vid stranden visade det sig att det just idag var esternas midsommar och folk hade vallfärdat till campingen för att festa ordentligt. Vi kände oss inte riktigt hemma bland estniska sommarhits och skrålande ungdomsgäng utan försökte förgäves somna med dunkande ravemusik i öronen hela natten. Detta i kombination med campingens synnerligen snuskiga toaletter och duschar gjorde inte denna natt till någon vi kommer att komma ihåg med glädje.

Distans: 141 km Snitt: 20,1 km/h Tid: 6h 45min
Start: 8.10 Ankomst: 19.10

Dagens bilder i fotoalbumet!