Torsdag 19 juli
23 grader, växlande
Första dagen på länge utan ett enda pass på vägen. Vi startade i Martigny på 600 meters höjd och följde den flacka Rhonedalen ända till Brig på 900 möh nio mil uppströms. Vägen gick genom städer och byar med stora vindruveodlingar på bergssidorna intill. Vi förvånades av mängden stora möbelaffärer som kantade vägen. Det gick säkert tio möbelaffärer på varje mataffär. Måste vara en lukrativ bransch. Dagens mest fascinerande händelse var annars när vi passerade över språkgränsen mellan det fransk- och tyskspråkiga Schweiz. Vi åkte ut ur den helt franskspråkiga staden Sierre, passerade genom en mindre skog och möttes plötsligt av en till 100% tyskspråkig by på andra sidan. Och detta utan att passera någon form av regiongräns! Ett märkligt land det där Schweiz... Det fick sedan bli en tidig kväll med klädtvätt på campingen i Brig. Det var skönt att komma till ett land med en standard som man är van vid hemifrån efter ett antal nätter i Italien och Frankrike. Campingarna i Schweiz är rena och fräscha, har riktiga toalettstolar med toalettpapper intill, varmvatten i kranarna och propp i tvättfaten, och detta utan att kosta mer än i Italien där man oftast får klara sig utan samtliga dessa bekvämligheter.
Genom Rhône-dalen.
Distans: 91 km Snitt: 20,6 km/h Tid: 4h 25min
Start: 9.10 Ankomst: 17.20
Dagens bilder i fotoalbumet!
Fredag 20 juli
5-14 grader, växlande med skurar
En dag som blev betydligt jobbigare än vad vi först anat. Vi fortsatte att följa Rhone uppströms de sex milen till källan vid glaciären Rhonegletscher. Vi hade trott att höjdmetrarna skulle försvinna i en långsam klättring längs dalgången, på samma sätt som de gjort vid så många andra tillfällen tidigare under resan. Det gjorde de inte. Etappen visade sig istället vara förvånansvärt brant redan från start. Dessutom vände vinden till vår nackdel samtidigt som regnskurarna allt oftare tog sig ner i dalen från de omgivande bergen. Vi passerade genom ett stort antal små byar med karaktäristiska bruna trähus byggda på de gröna bergssluttningarna ner mot floden. Vid ett kilometerlångt parti strax efter lunchpausen i Ulrichen blev motvinden så stark att det nästan var svårt att andas. Det slutade dock när vi cyklade in i en av få tunnlar som varit en positiv upplevelse.
Furkapass strax efter Gletsch. Till vänster syns Rhône-glaciären.
Utsikt från någon kilometer innan passet. Längst ner i dalen ligger den
lilla byn Gletsch. Vägen till höger därifrån går till Grimselpass (2165möh).
I mitten har Rhône just börjat sin väg mot Medelhavet.
Klockan hann bli fyra på eftermiddagen innan vi nådde Gletsch (1700 möh), den sista byn innan den egentliga klättringen upp till Furkapass börjar. Om vägen dit kändes seg så gick den sista milen utan problem. Det är mycket roligare att ha en rejält brant stigning i några kilometer än en flera mil lång seg uppförsbacke med svagare lutning. På vägen upp passerade vi också Rhones källa med bara några meters avstånd. Det var en imponerande syn att se hur en så mäktig flod föds som en liten bäck ur en stor glaciär. De sista kilometrarna upp till passet gick med snön vinande runt öronen. Efter att ha kommit över passet på 2436 möh övergick dock snön i regn. Vi rullade ner genom molnen till närmsta campingplats, den i byn Realp (1550 möh). Det var en riktig bondcamping med bara några få platser och mycket enkla toalett- och duschutrymmen. Vi anlände både trötta, frusna och hungriga, något som ett tyskt par uppenbarligen såg. En halvtimme senare satt vi nämligen hos dem och åt varm soppa och bröd med uppvärmt rödvin till!
Distans: 78 km Snitt: 13,5 km/h Tid: 5h 45min
Start: 9.20 Ankomst: 18.40
Dagens bilder i fotoalbumet!
Lördag 21 juli
15-22 grader, växlande
Efter ännu en iskall natt i tältet kändes det extra härligt när solen steg upp över bergssidan och torkade tältet och värmde oss. Dagens klättring låg i början av etappen, en lätt stigning från Andermatt upp till Oberalppass på 2044 möh. Det märktes att det var fler än vi som hade väntat på solen efter den senaste tidens ostadiga väder. Alla traktens bönder passade på att bärga höskörden och mängder med cyklister hjälpte till att höja stämningen på vägen. Det schweiziska vägverket hade kommit på ett sätt att återvinna PET-flaskor. De hade satt dit reflexer på dem och bundit upp dem i ställningar längs vägen. Ett billigt men kanske inte så vackert substitut för vanliga reflexstolpar.
Utsikt över Andermatt från början av Oberalppass. Närmast bortanför ligger Hospental, och i slutet av
dalen ligger Realp. En av Furkapass serpentiner skymtar i bakgrunden.
På den lilla vägen efter Ilanz passerade vi genom
den lilla byn Versam.
Utförskörningen från passet gick snabbt. Vi kom ner i Rhens dalgång just där floden börjat sin långa färd mot Nordsjön. Vi passerade nu också ännu en språkgräns, vi lämnade det tysktalande Schweiz och åkte in i en av de bergsdalar där folk pratar rätoromanska. Det är en mystisk blandning mellan tyska och italienska som bara någon procent av befolkningen i Schweiz har som modersmål. I Ilanz, fyra mil senare, var det åter tyska som gällde. Rätoromanskan verkar bara hålla ställningarna längst upp i isolerade bergsdalar i sydöstra Schweiz. I Ilanz svängde vi av och tog en mycket bättre väg på södra sidan av Rhen. Det var en smal liten väg med minimal trafik genom byarna på bergssidan. Var man än tittade hade man vykortsmotiv framför ögonen, gröna bergssidor med mörkbruna byar nedanför en knallblå himmel och snöklädda berg. Vägen vi valde är verkligen att rekommendera framför den stora riksväg 19 över Flims på norra sidan av floden. I byn Bonaduz anslöt vi till stora vägen, och dagsetappen slutade ett par mil senare i Thusis. Dyraste campingen hittills under resan, 30 Franc (ca 185 kr), varav 5 Franc utgjordes av mystiska skatter och avgifter.
Distans: 109 km Snitt: 19,4 km/h Tid: 5h 35min
Start: 9.30 Ankomst: 18.45
Dagens bilder i fotoalbumet!