Måndag 21 juni
27 grader, växlande
Passfantasten Erik lyckades övertala en morgontrött Eric att vi skulle börja dagen med att klättra drygt femhundra höjdmeter rakt upp på berget vid campingen till Coll d'Ordino. Det var tur för Erik att denna väg var helt underbar, serpentinkurva på serpentinkurva och en utsikt som bara blev mer och mer fantastisk ju högre upp vi kom. Sedan bar det nerför i lika härliga kurvor från krönet på 1 981 möh. Nerförsbacken slutade drygt femton kilometer senare i Andorra la Vellas centrum.
Coll d'Ordino är en omväg väl värd att ta.
Denna stad kännetecknas av fullständigt trafikkaos och en avgasridå som vem som helst kan få andnöd av. Vi åt lunch på McD, handlade upp våra sista Franc (i Andorra kan man handla för både Franc och Pesetas) och följde sedan trafikdirigerarnas tecken ut ur stan så fort som möjligt. Några kilometer senare lämnade vi Andorra och åkte in i Spanien.
Vägen klättrar på bergssidan.
Vägen fortsatte neråt men en makalös motvind gjorde farten högst beskedlig. Vi passerade genom Seo d'Urgell innan vi fortsatte mot söder. Här gick vägen genom en dal med otroliga bergsformationer och gröna sjöar längs sidorna. Vi valde att stanna på en camping i Oliana. När vi satte upp tältet blev vi bjudna på kaffe av en holländsk familj. Därefter åkte vi ner till stan för att äta middag strax efter sju. I Spanien verkar dock klockan åtta vara middagstid mot sju i Frankrike, så det fick bli campingrestaurangen senare på kvällen ändå. En rejäl trerättersmiddag med vin för 65 kr per person!
Distans: 95 km Snitt: 18, 6 km/h Tid: 5 h 5 min
Start: 8.40 Ankomst: 17.30
Dagens bilder i fotoalbumet!
Tisdag 22 juni
fm 22 grader, växlande
em 29 grader, sol
Efter ytterligare några kilometer på väg C-1313 svängde vi av österut på en mindre väg. Helt oförberedda fick vi återigen klättra några hundra höjdmeter till ett pass, Collada de Clarà, på 880 möh. Som vanligt helt fantastisk utsikt över bergsmassiven som gjorde klättringen njutbar. Dessutom fick vi sedan nerförsbacke i så gott som fyra mil till Manresa. Vi mötte fyra cykelturister på väg uppåt som inte verkade uppskatta svängarna lika mycket som vi...
Pyrenéerna är fortfarande nära i norr.
I den lilla stan Solsona köpte vi Hushållsost från Arla i Växjö i en liten affär. Gott! I Manresa tog vi sedan långpaus med glasscafé och middag på McD innan vi vid 18-tiden åter började klättra uppåt, denna gång genom skogarna på Montserrat. Vi hade sett på kartan att det inte fanns någon camping i närheten så vi hade försett oss med mat och valde sedan ut en fin tältplats i tallskogen med en vidunderlig vy och solnedgång över de skogsklädda bergen.
Montserratbergen syns på långt håll.
I Spanien har vi ännu inte upplevt någon kulturkrock som vi brukar under de första dagarna i ett nytt land. Dessutom gör det inget att Erik förstår lite spanska. Det underlättar väldigt i affärer och när gubbarna i byarna kommer fram för att prata.
Distans: 97 km Snitt: 18, 3 km/h Tid: 5 h 15 min
Start: 9.00 Ankomst: 19.40
Dagens bilder i fotoalbumet!
Onsdag 23 juni
24 grader, moln
Vi fortsatte klättringen upp mot berget Montserrat. Efter ett tag började vägen slingra sig längs bergets brant mot klostret Montserrat. Där var vi dagens stora sevärdhet när vi gick runt och var kulturella. Vi tog också en tur i bergbanan upp till utsiktspunkten. Efter att ha tillbringat cirka två timmar vid klostret köpte vi lunchmat i Supermercadon, rullade ner nån kilometer från klostret och satte oss längs vägen för att äta maten. Just då kommer resans första åskskur med isande vindar och ösregn. Timing var ordet...
Montserratklostret ligger strategiskt.
Efter en härlig nerförsbacke drog vi snabbt genom Barcelonas norra förorter ner mot kusten. Vi hittade vår camping vid Medelhavet efter en mils letande mellan Castelldeféls och Prat de Llobregat. När vi gick och la oss kring tio verkade det som om alla turister började dra sig tillbaka till sina husvagnar. Detta hade dock inte spanjorerna en tanke på. De började istället fira sommarsolståndet med stora middagar, Flamenco-framträdanden och framför allt mängder med smällare och bomber som var och en mångdubbelt översteg svenska gränsvärden i decibel. Då dessa smällar fortsatte framåt tre på natten fick varken vi eller någon annan särskilt många timmars sömn den natten.
Distans: 90 km Snitt: 19, 4 km/h Tid: 4 h 45 min
Start: 9.00 Ankomst: 18.10
Dagens bilder i fotoalbumet!
Torsdag 24 juni
29 grader, sol
Heldag i Barcelona. Vi tog en buss utan stötdämpning in till centrum på förmiddagen. Vi rumblade sedan runt på Ramblan, gick vilse i La Sagrada Familias annorlunda irrgångar i tornen (rekomenderas!) och tog den gamla spårvagnen och bergbanan upp till utsiktsberget Tibidabo.
Gaudís Casa Batlló.
Halvnio på kvällen var vi tillbaka på campingen. En och en halv timme senare såg vi att spanjorerna åtminstone börjat förbereda sin middag. Det känns som vi måste börja anpassa oss till en något annorlunda dygnsrytm än den vi är vana vid.
Dagens bilder i fotoalbumet!
Fredag 25 juni
26 grader, sol
En tråkig etapp på enda vägen längs kusten, N 340. Mil efter mil genom antingen industriområden eller överexploaterade turistorter. Det är dock härligt att cykla på strandpromenaderna längs sandstränderna. Trots mycket trafik går det också bra att cykla på huvudvägen då det finns en bred och väl underhållen vägren.
Vi stannade till ett tag i Tarragona och fortsatte mot en fin, och dyr, camping i L'Hospitalet de l'Infant. I mataffären såg vi tydligen så skumma ut att kassörskan ville titta i våra styrstångsväskor. Hon nöjde sig med en snabb titt då hon såg våra svettiga handdukar och toapapper...
Distans: 121 km Snitt: 20, 3 km/h Tid: 5 h 55 min
Start: 9.15 Ankomst: 19.45
Dagens bilder i fotoalbumet!
Lördag 26 juni
26 grader, växlande
Ytterligare en dag på vägrenen till väg N 340. Milen rann undan på den ganska tråkiga vägen med tonvis med sopor att titta på i diket. Det är skönt att temperaturen än så länge håller sig på en helt anständig nivå; det är inte så varmt som vi befarat. På eftermiddagen stannade vi till i stan Peñíscola, en turiststad vars gamla del ligger på en hög klippa med utsikt över Medelhavet och kusten. Därefter följde femton kilometer på en högst spektakulär väg som vi sett ut på kartan. En smal och bitvis brant grusväg, knappt körbar med bil. Så här måste kusten ha sett ut innan exploateringen började, med egna små badvikar i ett landskap utan hus eller andra vägar. Vi stannade och badade vid en fin sandstrand. Campingen blev i Alcossebre. Kvällen tillbringade vi längs strandpromenaden i centrum.
Grusvägen längs kusten med Peñíscola i bakgrunden.
Distans: 121 km Snitt: 17, 7 km/h Tid: 6 h 50 min
Start: 9.15 Ankomst: 19.30
Dagens bilderi fotoalbumet!
Plaza de Toros i Valencia.
Söndag 27 juni
29 grader, sol
Efter ytterligare sex snabba mil på väg N 340, där vi bitvis turades om att dra tillsammans med racercyklistgäng, var vi framme i Castelló de la Plana vid halvettiden. Det var läge för lunch så vi letade upp McD och åt två cheeseburgare och en plusmeny var. Det stod vi oss bra på så drygt sex mil och fyra timmar senare var vi framme i Valencia efter att ha åkt in i stan via den gamla vägen CV 300.
Snart förstod vi att något stort hade hänt; så här många bilar brukar inte tuta på oss som de gjorde här. När vi såg folk gå omkring med stora flaggor började vi misstänka att stans fotbollslag hade vunnit något stort, och senare på kvällen när vi ringde hem fick vi reda på att det var Spanska Cupen. Åtföljda av köer med tutande bilar och skrikande supportrar gled vi in i centrum. Vi slog oss ner på McD vid Plaza de Toros och tittade på spektaklet. Det var nästan svårt att inte ryckas med av den folkfest som rådde. Senare på kvällen åkte vi ut till en camping vid El Saler strax söder om Valencia.
Distans: 143 km Snitt: 21, 2 km/h Tid: 6 h 45 min
Start: 8.50 Ankomst: 19.20