Efter att ha cyklat över Alpernas pass längs fransk-italienska gränsen under Tour of the Alps sommaren 2001 kom vi in i Schweiz i landets sydvästra hörn. Vi fortsatte sedan genom Rhonedalen upp till flodens källa, passerade genom Andermatt in i Graubünden, den sydöstra delen av Schweiz, och lämnade slutligen landet över passet Forcola di Livigno längst ner i sydost. Det blev totalt fem dagar i Schweiz under denna resa. Vi hade gärna stannat längre men hann ändå uppleva flera av landets egenheter.

Schweiz grundades redan på 1200-talet och har bestått genom århundradena. Landet är en sammanslutning av 26 så kallade kantoner (län) som i många delar är självstyrande med egna lagar. Som ett exempel dröjde det ända fram till 1990 innan kvinnor fick rösträtt i kantonen Innerrhoden! Kantonernas självstyre i kombination med det otillgängliga landskapet har också gjort att landet är uppdelat i fyra olika språk. I norr och öster pratas mer eller mindre oförståeliga tyska dialekter, i sydväst franska och längst i söder italienska. I de isolerade bergsdalarna i Graubünden talas också rätoromanska, en märklig blandning av italienska och tyska.

Vi tyckte det var väldigt fascinerande att passera dessa språkgränser. I Rhonedalen lämnade vi den helt franskspråkiga staden Sierre, passerade genom en mindre skog och kom sedan till en fullständigt tysktalande by där inte ett ord var på franska. På samma sätt kom vi in i en rätoromansktalande dal efter att ha åkt över Oberalppass öster om Andermatt. Det måste vara oerhört opraktiskt att ha dessa skarpa språkgränser i ett så litet land.

Det bästa med Schweiz är utan tvivel naturen, och det är väl också för denna som de flesta åker dit. Dagar med bra väder är som vykortsmotiv; snöklädda berg mot en klarblå himmel, knallgröna bergssluttningar, forsande floder och vackra byar som klättrar uppför dalgångarna. Vi som gillar att cykla i berg fick aldrig nog av detta landskap. Det finns dock områden i Schweiz som inte är lika kuperade, till exempel längs Bodensjön i norr eller Rhonedalen i söder. För att ta sig emellan dessa flackare områden får man dock räkna med ett eller flera bergspass på vägen.

En annan fördel med Schweiz är den höga standarden. Speciellt när man som vi kommer från Italien är det skönt att komma till ett land med samma standard som man är van vid från Sverige. Inga skräpiga vägkanter, välskötta hus och framför allt en helt annan klass på campingarna.

En sämre egenhet med Schweiz är dock öppettiderna i affärerna. Mataffärerna stänger oftast redan vid sex eller halvsju på vardagar även i de stora städerna. Oftast har de då också lunchstängt mellan ett och två på eftermiddagen och därutöver ibland även stängt en hel för- eller eftermiddag i veckan. Det är alltså viktigt att komma ihåg att handla middag och frukost till dagen efter innan affärerna hunnit stänga. Att hitta något öppet på en söndag kan man glömma. Vi köpte då bröd på ett konditori på morgonen och åt bröd under hela dagen. Det finns också färre mataffärer än i till exempel Italien där det verkar gå att överleva på att ha en litet skyffe med bara det allra nödvändigaste. I Schweiz finns det istället liksom i Sverige ofta bara en lite större mataffär i varje samhälle. Givetvis kan man också äta på restauranger, men dessa är väldigt dyra. Mer om prisnivån i Schweiz kommer längre ner på sidan.

Det finns nio nationella cykelleder i Schweiz som sammanlänkar alla landets regioner. Lederna går på lämpliga vägar och är skyltade med små bruna skyltar. För att kunna följa och tillgodogöra sig lederna ordentligt behövs dock en bok med speciella kartor och beskrivning av sevärdheter med mera. Dessa kartböcker är tyvärr som så mycket annat i Schweiz allt annat än gratis. Möjligtvis har turistbyråerna mer kortfattad information och kartor som är billigare. På Cycling in Switzerlands hemsida kan du beställa de speciella kartböckerna samt få en kortfattad beskrivning av cykellederna.

Väder

Vädret växlar ofta och snabbt i Schweiz. Mycket på grund av att man reser både på längden och på höjden. En solig dag kan utan förvarning bytas i kyla och regn uppe vid bergspassen för att dagen efter åter bli varm. På högre höjder är ofta nätterna mycket kalla med bara någon enstaka plusgrad även mitt i sommaren. Man måste komma ihåg att temperaturen sjunker med ungefär en grad per hundra höjdmeter uppe i bergen. Det gäller alltså att packa för alla väder och temperaturer om cykelsemestern ska gå i Schweiz.

Vägar och trafik

Landskapets utseende gör att det finns färre små alternativvägar än i många andra länder att välja på som cyklist. Dalgångarna rymmer oftast bara en väg och denna får man dela med en hel del annan trafik. Dock tycker vi att de flesta kör relativt lugnt på bergsvägarna. Många är ju ändå där just för naturens skull och vill hinna med att se något från bilfönstret också. En otrevlig specialitet är vägräckenas utformning. De är ibland väldigt höga och har bara en tvärgående ribba högst upp. Därför känns det åtminstone som att man som cyklist skulle kunna hamna under räcket och åka ut för kanten. Vi tyckte det var väldigt otrevligt och höll oss en bra bit ut i vägen.

Cykelvägar finns i form av gulmarkerad vägren på vissa större vägar. I städerna finns cykelvägar i större utsträckning men är ofta som så många gånger förr oerhört opålitliga. Rätt som det är tar cykelvägen slut i en grushög eller svänger in i ett villaområde som man inte alls har någon lust att besöka.

Vägskyltningen är ungefär i samma klass som i Sverige, det vill säga godkänd men inte så mycket mer. Det går att klara sig med en lite större karta i de flesta områden utan att köra fel. Gröna skyltar visar till motorvägar, blåa till riksvägar och vita till mindre regionala vägar.

Kartor

De mest spridda kartorna är Michelins i skala 1:200 000 eller 1:400 000. Kartorna i skala 1:200 000 passar givetvis bäst för cykling, men av någon dum anledning saknar dessa symboler för var campingarna ligger. Vi använde oss därför av kartorna i skala 1:400 000, med en del problem som följd. Det bästa måste vara att köpa kartorna i skala 1:200 000 samt komplettera dessa med en speciell campingförteckning. Annars är Michelinkartorna som vanligt bra, lättlästa och pålitliga.

Prisnivå

Bland det första man märker i Schweiz är att det är minst sagt dyrt. Vi hade sett fram emot en rejäl meny på McDonald's under vår första kväll i landet men ryggade snabbt tillbaks då vi såg att en Big Mac & Co kostade 62 kronor, 35% mer än i Sverige! Efter någon dag märkte vi dock vad vi skulle undvika att köpa för att inte göra slut på reskassan. Restaurangbesök var det första som gick bort, en enkel hämtpizza kostar ofta närmare 100 kronor. Att köpa mat på små jourbutiker, till exempel på campingplatser, var heller inget att tänka på. Däremot ligger matpriserna i lite större butiker på en fullt acceptabel nivå. Några varor var billigare än i Sverige medan andra var något dyrare.

Brödet kändes prisvärt, två kilo gott lantbröd kostade runt 20 kronor på matkedjan Coop. Bröd blev också vår basföda under våra dagar i Schweiz. Campingavgifterna låg på i genomsnitt 130 kronor för två personer och ett tält. Det kändes fullt acceptabelt med tanke på den höga standarden. Vår dygnskostnad per person hamnade på ca 170 kronor, men då åt vi inte på restaurang i den utsträckning som vi brukar göra i andra länder.

Camping

Som vi redan nämnt är standarden på campingplatserna mycket hög i Schweiz. Det är rent och fräscht, riktiga toaletter med toalettpapper och varmvatten i kranarna. I Italien där allt detta oftast saknas är det dyrare att bo på camping än i Schweiz, så att betala ca 130 kronor för en natt kändes helt motiverat. Det finns också gott om campingplatser. I åtminstone de trakter vi var i låg det en camping i nästan varje liten by. Ibland är dessa av varianten "bondcamping", det vill säga en bonde som hyr ut en del av sin gräsmatta. Dessa campingar är väldigt personliga och oftast också mycket välskötta.

Läs mer om Schweiz i reseberättelsen om Tour of the Alps!