Frankrike
Många tycker att Frankrike är ett av de länder som kan erbjuda cykelturisten allra mest. För varje gång vi besökt Frankrike har även vi mer och mer fastnat för landet, det har med tiden blivit ett av våra riktiga favoritländer. Landets storlek gör att landskapet är väldigt varierande, man kan välja mellan allt från bergscykling i Pyrenéerna och Alperna till turer genom flackare områden som Loiredalen eller längs kusterna vid Nordsjön, Atlanten och Medelhavet. Man måste verkligen tillbringa hela sommaren i Frankrike för att hinna se åtminstone de viktigaste delarna från cykeln. Detta gör också att man aldrig blir klar med Frankrike, det finns alltid nya spännande områden kvar att upptäcka. Frankrike är även ett väldigt enkelt land att cykelturista i, det finns ett enormt välförgrenat vägnät med små vägar utan trafik på landsbygden, campingar i de flesta städer och folk som alltid är beredda att hjälpa en trots att man knappt pratar ett ord franska. Dessutom känns priserna på restauranger och framför allt campingar värda att betala även för en svensk med svaga kronor i plånboken.
Våra erfarenheter av Frankrike grundar sig på totalt 35 dagars cykling under tre olika resor. Under vår Europe Tour sommaren 1997 cyklade vi från Lille i norr ner till Paris och sedan upp till Normandiekusten. I dessa delar av landet är det ett ganska kuperat jordbrukslandskap med många små byar. Normandiekusten är mycket intressant om man är intresserad av modern krigshistoria. Minnena från de allierades invasion 1944 finns kvar i allra högsta grad. Ett besök i Paris får man heller inte missa om man är i närheten, även om vi rekommenderar att inte cykla in till city utan bo en bit utanför.
På landet norr om Paris
1999 var det dags för ett nytt besök med cykel i Frankrike, då vi startade vår Iberia Tour från Paris, fortsatte söderut via Loire-dalen till Bourdeaux, längs Garonne till Toulouse och avslutade med att klättra de 2000 höjdmetrarna upp till Andorra i Pyrenéerna. Resan slutade sedan fem veckor senare i Lissabon. Vägen vi åkte mellan Paris och Toulouse gick mestadels genom ett småkuperat jordbrukslandskap med vackra gamla medeltida byar och städer. Loiredalen fann vi överreklamerad om man inte älskar slott och vinprovningar. Ganska tråkig slätt och sumpig flod. Medoc-halvön norr om Bourdeaux är alldeles platt och består mest av pinjekog. Här finns dock många härliga sandstränder och några av världens finaste vinproducenter. Bourdeaux är en bra cykelstad med relativt många cykelvägar medan Toulouse är en plåga i trafikhänseende. Pyrenéerna som avslutning var en upplevelse, med enorma bergsmassiv och vackra blomsterängar.
Vår tredje och senaste resa i Frankrike gick sommaren 2001 från spanska gränsen vid Medelhavet genom Languedoc och Provence fram till Monaco, där vi svängde norrut in i Alperna och följde dessa upp till Schweiz på ibland den franska sidan och ibland den italienska sidan av gränsen. Languedoc karaktäriseras av böljande vinodlingar och skuggande alléer. Provence är betydligt bergigare och sträcker sig från lila lavendelfält i väster till bergstoppar på upp mot 3000 meter i öster. I väster reser sig också berget Mont Ventoux med sin vita kalkstenshätta mitt ute på den mer låglänta terrängen. En annan sevärdhet är Grand Canyon du Verdon, en högst spektakulär, flera hundra meter djup flodravin i centrala Provence. Provence är tillsammans med bergen i Pyrenéerna och Alperna de områden i Frankrike som tilltalat oss mest. Vi har dock många delar kvar att upptäcka, t ex Bretagne och Centralmassivet. Möjligheterna till cykelsemester i Frankrike är i som sagt i stort sett obegränsade.
Fransk nationalism när den är som bäst...?
Mataffärerna har ofta stängt för lunch någon timme på eftermiddagen. Även på söndagar är de flesta affärer stängda, också stormarknader i städerna. Bagerierna har dock öppet åtminstone innan lunch under alla dagar i veckan. Vi brukar köpa på oss några stora baguetter redan på morgonen för att ha som färdkost under dagen. Bröd säljs för övrigt sällan i en vanlig mataffär utan enbart över disk i bagerierna, boulangerie på franska. Där finns också alltid croissanter och otroligt goda pain au chocolate, chokladfyllda bröd av croissantdeg. Vatten kan man alltid köpa billigt i mataffärerna. I de flesta delar av Frankrike går det dock utmärkt att även dricka vanligt kranvatten. Det är möjligtvis bara i riktigt stora städer och längs Medelhavet som kranvattnet inte är att rekommendera. När det gäller cykelaffärer så finns det i de flesta städer och större samhällen. Många är dock stängda på måndagar då de arbetar under söndagarnas tävlingslopp. Då är man hänvisad till stora sportaffärer som också brukar ha möjlighet att reparera cyklar.
Engelska uppskattas av tradition inte i Frankrike. Kunskaperna i engelska är mycket skrala. Att kunna prata franska är därför av mycket stor fördel och kan nog öppna många dörrar till kontakt med folk. Många påstår att de ofta blivit oerhört snorkigt bemötta när de rest i Frankrike. Vi har dock för det mesta bara haft positiva erfarenheter från de människor vi träffat längs vägen, framför allt från Bertrand och hans familj som bjöd in oss att bo hos dem i Paris under två dagar. Stämningen bland cyklister ute på vägen är också mycket trevlig, man hälsar så gott som alltid med bonjour eller vinkningar och uppmuntrande tillrop. Det är en gemenskap som man helt saknar som bilist.
